Lyxen att få längta hem

 Borta bra men hemma bäst? Ja, det är ju så det sägs - och så det är många gånger. En kan gå och längta ihjäl sig tills det är dags att åka iväg på den där resan, och ändå är det så otroligt härligt att få komma hem. 

Men hur lyxigt är inte det då?

Det var allt för idag. Byebye. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

När går våra älskade rutiner till ett förj*vligt hamsterhjul?

 Ja, alltså när händer den övergången egentligen?  Jag vet hur jag själv är. Inte överdrivet komplicerad skulle jag vilja påstå, fast vem är jag att döma av det. Egentligen borde jag väl fråga en person som är så olik mig som möjligt om den saken, men hade jag tyckt att den personen är komplicerad? Självfallet. Jag kanske må vara komplicerad, men inte omöjlig i alla fall.  Så, sommaren är slut, jag total-längtar till rutiner och att få börja sista året på min kandidat så jag äntligen kan börja jobba på riktigt igen och hej hopp, hej hopp. Men sen, in i November troligtvis, kommer jag svara "Nej men alltså ingenting, allt går bara om och om igen" ifall någon frågar mig hur livet går eller vad som händer.  Nu ska jag Såklart komma på ett sätt så detta Inte blir mitt svar denna gång eftersom jag reflekterat och märkt att detta bara är för deppigt och ingenting jag vill ha kvar i livet.  Men hur märkligt är det? Den här berömda gränsen är liksom någonstans där jag i...
Läs mer

Att vara djärv?

Alltså, blev så rörd av all fin feedback jag fick här om dagen när jag gick ut med att jag släppte inläggen på bloggen. Här sitter jag och lattjar av mig och ändå får så mycket fint tillbaka, ni är fantastiska!  Nu har hjärnan snurrat runt på något annat de senaste fyra dagarna så jag tänker att jag måste få rensa av mig på det också.  Djärv  betyder handling eller egenskap som kräver mod eller som är utmanande på något sätt. Medan en  djärv person  är en person som regelbundet tar sådana beslut. I alla fall enligt Wikipedia. Fråga mig inte varför jag kom in på det här egentligen, men HERREGUD vad många personer jag har i min närhet som är djärva, och jag själv också ibland. Men att vara djärv är ju så olika för olika personer, vart går ens gränsen för djärv? Jag menar, enligt mig själv kanske jag gör något  superdjärvt  (osäker om det är en socialt accepterad böjning men) medan det för någon annan är en fis i rymden.  Men nu är det så att jag och...
Läs mer

Pirrig, och nervös.

OKEJ, jag är så pirrrrrrig!  Om nio dagar åker jag på roadtrip för att sedan stanna i Innsbruck i fyra månader för utbytesstudier.  Det är självklart utbytet i sig som pirrar mig, att få lära mig nya saker, ta del av ny kultur, känna in ett nytt universitet, lära mig ett nytt språk? Men det är så mycket där till - bli roommate, åka skidor på helgerna, andas alpluft och få en helt annan vardag.  Men sen är jag självklart nervös också. Jag lämnar min pojkvän, häst, lägenhet och många andra trygghetszoner hemma. Nu slår det dock mig. Är det nervositeten eller pirret som gör mig mest exalterad att göra detta? Jag vet inte. Pirret såklart, men det är något visst med att göra saker som gör en nervös.  I höstas skrev jag en rapport som lärde mig skillnaden mellan motivation och engagemang . Tänkte att eftersom jag inte visste det tidigare så kan jag lika gärna skriva det här också. Så, motivation handlar om att känna en vilja till att genomföra någonting och därmed en vilj...
Läs mer